Hälsa på arbetsplatsen: lyssna på podcast av Motivation.se

Euro Accidents blogg om försäkring + hälsa

Hälsa på arbetsplatsen Hälsa på arbetsplatsen

Vad betyder hälsa? Hur kan man förbättra hälsan på en arbetsplats? Varför är det viktigt och vad kan man tjäna? Vilket ansvar har chefer respektive medarbetare?

I Motivation.se’s podcast Pratbart #4 resonerar Thomas Petersson – vd Euro Accident, och Johan Holmsäter – grundare av Friskis & Svettis, kring dessa frågor, under ledning av Marie Alani och Helena Timander från Vision Takeoff.


Läs mer och lyssna på podcast

View original post

Annonser

Jag tränar för livet

Pamela Andersson Alselind är chefredaktör för tidningen ToppHälsa. I samarbete med tidningen Sydsvenskan gavs en bilaga ut under våren 2014 där hon i sin ledare skriver att hon tränar för livet. Det är klart, det ska hon väl säga med det jobb hon har, men läser man artikeln förstår man att det går djupare än så.

ToppHälsas chefredaktör kämpar med en hjärntumör. Det är en utmaning utöver de dagliga och helt vanliga utmaningarna med jobb, barn, familj m.m. Hur klarar hon av det? Jo, hon tränar just för livet! Hennes tanke när hon fick tumörbeskedet var att göra allt som stod i hennes makt för att få leva så länge som möjligt. Hennes fysik var det enda hon kunde komma på som hon kunde påverka. Träningen blev en livsinvestering som har fått henne att orka både jobba och leva. Läs artikeln här >>> 

Pamela Andersson Alselind bloggar på ToppHälsa och direktlänken hittar du här >>> 

Man kan också följa hennes podd på Expressen där hon ofta delar med sig av sina tankar om hälsa och att kunna leva bra trots en svår sjukdom. Direktlänken hittar du här >>> 

2013-04-01 15.04.48

Denna bild ska bjuda in dig till en löprunda, powerwalk eller bara en promenad helt enkelt på stranden – det är rena hälsokuren – om du gör det regelbundet!

 

Fritiden gör oss mer stressade än jobbet – Metro

Fritiden gör oss mer stressade än jobbet – Metro.

Med mycket vilja och ett brinnande intresse funkar det, säger Björn Hellkvist, Malmö Redhawks

Ulrik Wilbek kan konsten att ”Keep it simple”. Han är fd förbundskapten och nuvarande sportschef i Dansk Håndbold Forbund och så är han en ikon inom dansk elitidrott. Tillsammans med en rad ledarskapsverktyg använder han denna gradering av viljan:

Kan / vill
Kan / vill gärna
Kan kanske / vill
Kan kanske / vill gärna

Men vad har nu detta med Malmö Redhawks andretränare, Björn Hellkvist, att göra?

I en intervju i Sydsvenskan berättar ishockeytränaren att det är viljan och intresset som är svaret på att orka kombinera arbete med svår sjukdom. Björn Hellkvist lever med Parkinson och har sedan 2012 vetat om att han skulle gå igenom en hjärnoperation som nu är nära förestående. Läs >>> Hellkvist går sin tuffaste match

Björn Hellkvist kan nog ansluta sig till rad 1 i Wilbeks viljesgraduering: jag kan och jag vill. Att han trotsar den både fysiska och mentala påfrestningen som sjukdomen för med sig, vittnar om en extra stark vilja. Men var kommer den viljan ifrån?

Med en väldig enkel tilläggsfråga; ”varför?” kan man komma närmare svaret, varför vill jag detta? I detta varför döljer sig motivationen, som är en stark drivkraft.

Med ett sjukdomshot hängande över huvudet, som i Björn Hellkvist fall är Parkinson, kommer man närmare livets kant. Det man gör får en annan innebörd och prioritering, det handlar om fokus. Det man ville, vill man kanske ännu mer. Och det man var bra på, har man kanske blivit ännu bättre på.

Kan detta gagna en arbetsplats? Ja!

Det kan löna sig att ta vara på en anställd som är sjuk. Det kan löna sig att coacha fram vilja och intresse hos den sjuke medarbetaren.

Sportscoaching och sjukdomscoaching har en sak gemensamt: det står mycket på spel!

Han ligner da ikke én der har været SÅ syg …

men det har han og i en kronik i Politiken den 30. marts 2014 fortæller Niels Frid-Nielsen, studievært og kommentator på DR Kultur, om sin sygdom og tilbagevenden til arbejdslivet.

>>> Læs her: ”Da jeg fik en tumor på størrelse med en mandarin i hjernen. En personlig beretning om mødet med hjernekræft – og at vende tilbage til livet.”

 

 

Värk och smärta kostar sjukskrivningar

Smärta är en subjektiv upplevelse, den kan bara mätas genom at den drabbade själv anger graden av sitt onde.

Smärta har många ”ansikten” och är oftast ett varningssignal på att något är fel i kroppen. Men det kan ibland ta lång tid innan man får rätt diagnos. Förutom det mänskliga lidandet leder den (obehandlade) smärtan till enorma kostnader i form av sjukskrivningar, sjukvård, sjukbidrag och uteblivit arbete. Smärta påverkar ämnesomsättningen, ger stressreaktioner och medför ökad risk för infektioner.

Livet med smärta riskerar lätt att bli en nedåtgående spiral. Det är nog inte helt ovanligt att du möts med omfattende sympati när smärtan är akut. När den aldrig upphör ifrågasätts hela din upplevelse.

I en artikel i 1177 vårdguiden/Västra Götalandsregionen skriver Marianne Gustafsson, sjuksköterska och Med. Dr., om at leva med långvarig smärta, här står bl. a:

Sömnproblem är vanliga och en ständig trötthet minskar dessutom smärttåligheten. Smärta ger också sociala konsekvenser. Man kan tappa framtidstron, isolera sig och blir mer och mer passiv. Beroendet av andra människor kanske ökar. En långtidssjukskrivning kan dessutom innebära ekonomiska bekymmer och förlorad självkänsla.
>>> läs mera här

Den negativa spiralen måste brytas, – men hur?! Hur gör andra som ser ut att leva ett hyfsad bra liv med smärta? Gå och fråga dem! Kanske det finns inspiration att hämta.

Jag har bestämt mig för at jag vill göra en intervju med Marie Picasso, som blev rikskänd när hon vann Idol 2007 samtidigt med at hon levde med stora smärtor. I Sydsvenskan den 22 april 2014 kan man läsa om hennes långvariga sjukdom, en hjärntumör, och det som har gett henne kraft under alla år. Men jag vill veta mer. Om jag lyckas kommer jag att publicera intervjun här på bloggen. Läs så länge artikeln ”Nu vill Picasso ta sig an världen”

Så mange mennesker mister deres job i et sygdomsforløb …

… samfundet burde gøre mere for at få folk tilbage til arbejdsmarkedet, det betyder utrolig meget for menneskers identitet. 

Ordene kommer fra Niels Frid-Nielsen, kulturredaktør på DR. Han var medvært på Hjernetumordagen 2014. Der fortalte han også sin personlige beretning om at opdage en tumor i hjernen, blive opereret, genoptræne og vende tilbage til livet som et andet menneske.

Hjernen er involveret i alt hvad vi foretager os og vores personlighed sidder i hjernen, – for en stor del ihvertfald. Det er et ømt sted.

At få stillet diagnosen hjernetumor sparker benene væk under én. At have haft eller at leve med en hjernetumor er et andet liv, ingenting bliver nogensinde som før.

På den rejse er det vigtigt, fra start af, at holde fast i så meget som muligt af det gamle, det raske, det genkendelige og det som stadig fungerer. Der ligger meget mere identitetsskabelse i vores vante rutiner end hvad vi umiddelbart går rundt og tænker over.

At holde fast i det vante og kendte kan handle om alt fra at stå op som sædvanligt, gå igennem de sædvanlige morgenrutiner, læse den sædvanlige morgenavis – til at holde fast i arbejdet, kollegerne, faget … også selvom man er sygemeldt!

Dette er en insigt som mange arbejdsgivere kan vinde på at tage til sig. Bevar kontakten med den sygemeldte – også fra start af. Tal åbent, send en hilsen, invitér ind til tirsdagskagen – for selvom man er syg – måske med en hjernetumor som Niels Frid og jeg – har man jo stadig 2 ben som kan forflytte én fra punkt A – B. Jo mere de bliver brugt desto bedre for hele kroppen incl. knoppen. Invitér kollegerne til at tænke i samme baner, det behøver ikke tage så lang tid – men det tager måske mental tid?!

Tal med os ikke om os!

Niels Frid var heldig, han havde en arbejdsplads som prioriterede en ”langsom” og ”værdig” tilbagevenden til arbejdet i DR. Jeg var selv heldig med min arbejdsplads, Willis, som gav mig en lang line og jeg vendte til og med ikke tilbage. Kombinationen af udfordringer, bl.a. med en delvis invalidering, blev i mit tilfælde for stor. Til gengæld bestemte jeg mig for at bevare min arbejdsidentitet, og den var jo blevet holdt varm under den lange sygeperiode, netop fordi jeg havde en kontinuerlig kontakt med min nu tidligere arbejdsplads.

Hvis det ikke direkte er arbejdspladsen som vinder på at tänke i et bredere perspektiv når en medarbejder bliver syg, så gør samfundet det. Trivsel, livsmod og sygdom hænger sammen og kan aflæses direkte i en persons sygefravær.