Företagshälsovården – tidig insats

Försäkringskassan skriver upp prognosen rejält för antalet sjukskrivna 2014. Och det gör att utgifterna för sjukskrivningarna också ökar mer än man trott tidigare, säger Jan Larsson prognosansvarig på Försäkringskassan.

(Källa: SR, Ekot, 21 augusti 2013)

Tänk, – varje enstaka person som är sjukskriven representerar en resurs, som samhället går miste om dag efter dag efter dag efter dag … det låter dyrt och det är fram för allt synd om den sjukskrivne som med tiden riskerar att bli präglad av sitt sjukdomsförlopp. Ju längre tid som går desto större er risken för:

  • Utmattning
  • Försämrad uthållighet
  • Problem med minnet
  • Problem med koncentrationen
  • Problem med att planera
  • Frustration
  • … och kanske problem med identiteten, för hvem är du når du inte jobbar?

Hjärnan blir det vi gör den till. Den blir allt bättre på det vi gör ofta och allt sämre på det vi inte gör så ofta, … en sådan insikt har en helt annan innebörd för den som varit sjukskriven i mer än 2 veckor.

En sådan insikt borde vara tillräckligt incitament för att sätta igång tidiga insatser i sjukskrivningsprocessen. Finns det risk för mer än 2 veckors sjukskrivning borde det vara självklart att involvera Företagshälsovården.

Företagshälsovårdens roll i sjukskrivningsprocessen diskuteras på högt nivå, bl.a. mellan branschorganisationen Sveriges Företagshälsor, Socialdepartementet och Finansdepartementet. I Sveriges Företagshälsor’s Verksamhetsberättelse 2012, konkluderas det att Det behövs ett tydligare incitament för arbetsgivare att köpa tidiga insatser från Företagshälsovården.

För oss som har varit långtidssjukskrivna och som har upplevt konsekvenserna av att förlora de dagliga rutinerna som är knutna till ett arbetsliv, kan skriva under på att konsekvenserna kommer smygande. Man ska vara mer än vanligt uppmärksam för själv att upptäcka när livet med sjukhusvistelser, väntetider, behandlingar, oro, bekymmer, rehabilitering med mera sätter fälleben för en ostörd föreställning om att kunna återvända till arbetsmarknaden som om ingenting hade hänt.

En sjukskrivning kan vara en lång process där man är extra sårbar. Hur enskilda medarbetare reagerar är svårt att veta, men att några påverkas mer än andra kan alla arbetsgivare vara säkra på.

En tidig insats som bl.a. erbjuder olika typer av stöd och rådgivning kring sjukdom och sjukfrånvaro både till arbetsgivare och till den sjukskrivna kan alla parter bara vinna på.

Annonser

Mental trötthet

Så kan det vara när man drabbats av hjärntrötthet efter en stroke, skallskada eller annan sjukdom i hjärnan. Vid Göteborgs universitet arbetar en forskargrupp med diagnostik och behandling av detta tillstånd. I filmen får du möta en kvinna som berättar om hur hennes liv påverkats av hjärntrötthet.
För mer information: http://www.mf.gu.se/

 

 

 

 

 

GRÖNOMRÅDEN MINSKAR HJÄRNTRÖTTHET

Euro Accidents blogg om försäkring + hälsa

Park Bevisat att grönområden är lugnande

Att ta en promenad i ett grönområde, eller bara sitta och titta ut på ett grönområde från ditt kontorsfönster, har en positiv effekt på hjärnan. Det ger snabbare återhämtning, ökad uppmärksamhet och minskad trötthet och stress.

Hjärnans förmåga att vara lugn och fokuserad är begränsad och den kan bli överväldigad av buller och andra ljud som stadslivet medför. Det kan resultera i ett tillstånd som informellt kallas hjärntrötthet. Hjärntrötthet innebär att man är distraherad, glömsk och mentalt flyktig.

En ny studie från Skottland som publicerats i The British Journal of Sports Medicine, av forskare vid Heriot-Watt University i Edinburgh och Edinburgh University, tyder på att hjärntrötthet kan lindras genom att promenera genom en lummig park.

Forskare har länge haft en teori att grönområden är lugnande då de kräver mindre av vår så kallade riktade mentala uppmärksamhet än vad stadsgator gör, och för att grönområden ger…

View original post 81 fler ord

Hälsa och lönsamhet

I de flesta företag är mellan 40-60 % av de anställda i riskgrupp.

Kan man få en person att gå från riskgrupp till friskgrupp så minskas i genomsnitt en persons sjukfrånvaro med tio dagar per år. (källa: Avonova /  2013)

Riskerna är välbekanta: sjukdom, utbrändhet, psykisk ohälsa …

Men var går gränsen mellan psykisk hälsa och psykisk ohälsa? Klinisk kan man ta reda på gränserna,  men är det enbart dem man har i tankarna när man pratar så mycket om psykisk ohälsa? Kan det ibland vara så att det faktiskt bara är livet som går upp och ner, – med eller utan sjukdom. Sedan blir det förväxlad med psykisk ohälsa, – kanske på felaktigt grundlag och orsakat av ett behov för att sätta etikett på det som är för jobbigt att prata om.

Jag tror att det finns en stor risk för att ihopblanda psykisk ohälsa med att må riktigt kasst för att livet har tagit emot lite för länge och lite för mycket jämfört med vad man orkar med. Läs mer